Musikströmmen

Musik du inte hör på radion

Ett skivbolag som legat i framkant när det gäller elektronisk musik i en herrans massa år är brittiska Warp Records. Nuförtiden är de ett av de största bolagen i världen, men för bara 10 år sedan var det inte många som kände till dem.

Warp har varit först inom många genrer men den största de varit med om att ”grunda” är IDM, Intelligent Dance Music. Namnet på genren kommer från en mailinglista i USA som startades runt 1993, där artister som Autechre, Aphex Twin, The Black Dog och liknande diskuterades mycket.

På senare tid har Warp breddat sitt utbud ordentligt och ger nu ut skivor inom en mängd olika genre som indie, drum & bass och många andra. De driver också en av de största online-butikerna för elektronisk musik, bleep.com, där man kan köpa mp3 och flac i hög kvalitet utan tillstymmelse till DRM eller andra irriterande kopieringsskydd.

På senare tid har de även börjat inkludera en gratis digital kopia när man köper en cd eller vinylskiva. Detta förenklar mycket eftersom man slipper kopiera skivan och konvertera till mp3, om man till exempel vill lyssna på den i sin mp3-spelare eller telefon.

Om du skulle fråga mig vilket band som låter mest ”IDM” skulle jag nog säga Funkstörung. De har ett sound som definieras av klick och klonk, med komplicerade trumrytmer och underbart varma syntslingor som kontrast.

Deras version av Björk’s All Is Full Of Love är fortfarande en av de bästa remixerna jag vet, och då har den ganska många år på nacken vid det här laget.

De har tyvärr splittrats nu, men lämnar efter sig en diger biografi med skivor att njuta av.

Tillsammans med Aphex Twin är Squarepusher tveklöst en av Warps mest framgångsrika artister. Hans stil med hypersnabba breaks och vild bas är omvälvande när man hör den för första gången, men man kommer snabbt in i musiken. Squarepusher varvar sina mer svårsmälta alster med sköna ambient-stycken som ger en bra kontrast och ger hans album en bra dynamik.

Richard D. James, bättre känd som Aphex Twin, AFX, Power-Pill, Polygon Window, The Tuss och en mängd andra kända och okända pseudonymer är en av musikvärldens största, men ändå minst kända, artister.

Precis som Autechre var han en av Warp Records första artister och en av grundarna till skivbolaget Rephlex. Hans musik kunde till en början beskrivas som drum’n'bass på LSD, även om han även producerade en del brilliant ambient-musik. Lyssna till exempel på Selected Ambient Works II och försök påstå att det inte är en av historens bästa ambient-skiva.

Hans första stora ”hit” var låten ”Come To Daddy” vars video, som regisserats av Chris Cunningham, var en udda korsning mellan mardröm och komedi som spred hans musik till nya människor som kanske aldrig skulle fått upp ögonen för den annars.

På senare år har Richard inte gett ut så mycket musik. De skivor som kommit ut har lutat mer åt acid-hållet och även om de håller mycket hög kvalitet så är det inte riktigt lika bra som hans tidiga skivor.

Autechre är en duo som består av Rob Brown och Sean Booth och har gjort banbrytande musik sedan tidigt 90-tal. De är en av skivbolaget Warp Records första och största band. Deras första album Inculabula introducerade deras alldeles egna ljud för den större massan.

Ljudet var till en början väldigt organiskt och varmt, men med deras självbetitlade album, eller LP5 som det också är känt som, började mer metalliska och kalla ljud leta sig in i musiken. Deras senare album blir mer och mer komplicerade och detaljrikedomen är i det närmaste överväldigande. Det krävs uppåt 20 genomlyssningar av de senaste skivorna för att lära sig uppskatta dem, innan dess kan de lätt kännas både kaotiska och repetativa, konstigt nog.

Om du vill ge dig in i Autechres värld kan jag rekommendera att börja med deras äldre album, förslagsvis Tri Repetae, och sedan jobba dig framåt i tiden allteftersom du vänjer dig. För jag lovar dig, när du väl kommit in i deras ljudvärld vill du garanterat ha mera.